Sätra/Bredäng möter Söderkulla i Åre Dag 1

Ja då var det dags för andra skidomgången i Åre. Den här gången är det ungdomar från Malmö och Stockholm som sätter sig på bussen norrut.

Malmöfolket var på plats på Fryshuset halv 8. Nattåget hade inte bjudit på speciellt mycket sömn, men hade iaf gått helt enligt tidsplanen. En efter en trillade stockholmarna in och tjugo i elva vinkade Pedram och Camila av.

Från början sitter Stockholm bak och Malmö fram. När vi närmar oss Åre har folk blandat upp sig. Bra början för en ny

grupp att tillbringa sina första tio timmar tillsammans i en buss.

Filmutbudet är begränsat till Sin nombre, Precious och Black & Gold.

”Vad är det här, bara massa tragiska filmer” blev responsen.

Men hemska filmer väcker känslor. Känslor leder till diskussion. Precious allramest. Många blir väldigt berörda och vissa kan inte se klart.

”Alltså man fattar inte så sjukt det är. Att vissa kan ha det så. Vem ska man skylla på?”

Diskussionen svänger in på vad det är som gör att människor får ett bra liv eller inte.

”Nu börjar Sverige bli som USA, dom rika blir rikare och dom fattiga blir fattigare.”

”Problemet är att skolorna räcker inte till. Lärarna är för lata för att ta tag i problemet. Och lärarna är de viktigaste i skolan. Det var en bra lärare som räddade mig. När jag var liten var jag lite busig och så men han fick mig att börja tänka och att jag klarade skolan. Man märkte att han brydde sig. Han vågade ta tag i problemen och var hård. Och han kallade alltid på min mamma. Det hjälpte. Jag tror att det är viktigt att föräldrarna vet vad som händer i skolan och att dom känner sig delaktiga. Att de kommer dit och hälsar på några gånger per termin.”

Vid sju rullar vi in i Åre, fixar vår skidutrustning och äter en god middag på Brattlandsgården där vi ska bo. Sedan blir det kortspel, film och häng. För vissa större delen av natten. Något som gör att vissa inte kan sova och därmed har vi stött på vår först

a konflikt.