Tjejrådet CIDES Göteborg gymmar

Malmö möter stockholm!

DAG 1 Torsdagen 5 April

Cides grabbarna från malmö ville åka upp till stockholm för att kolla runt vad dom andra grupperna gör då vill vi säga inne på fryshuset , lugna gatan, fritidsgårdar och lugna gatans juniorer från bredäng/skärholmen.Första dagen möter lugna gatans juniorer upp oss i stan och följer oss hem och berättar lite vad som händer i stockholm.


DAG 2 Fredagen 6 April

Åker vi in mot stan och kollar och förhör en typ "lägg ner Acta grupp" där vi frågade frågor om vad deras rörelse handlar om och dom berätta det va för acta lagen ska ner och vi kolla på och lärde oss mycket intresanta saker!

En bild på Ali från Cides Malmö och några som kallar sig " anonymous "

DAG 3 Lördagen 7 April

På lördagen mötte vi upp bredängs grabbarna och tog en lång runda runt stockholm började i bredäng mot skärholmen sen till sätra sen mot stan sen avslutades rundan i fryshuset som var tyvär stängd men vi hann se några basket matcher och samtala med några från Lugna gatan.

DAG 4 Söndagen 8 April

Söndagen tog vi en gemensam frukost med Lugna gatans juniorer, sen skulle vi till fritidsgården " andra hemmet" men den va tyvär stängd den också men istället gick vi runt skärholmen och frågade juniorerna några fråger

vad tycker du om andra hemmet?
Pamela från lugna gatans juniorer - det är en jätte bra ungdomsgård, man han mycket möjligheter där och det är bra pedagoger.
och vad tycker du om skärholmen?
det är jätte bra i skärholmen, de flesta känner varandra och det finns ett stort köpcenter. det händer självklart grejer här som de gör i alla andra ställen. men man känner sej trygg här ändå just för det är alltid folk ute här


DAG 5 Måndagen 9 April

Då träffa vi Sugele från lugna gatan och resten från lg där vi gick runt rinkeby/kista med dom och såg hur dom fungerar och arbetar vi gick runder och det var väldigt intressant och se hur dom samtalar med människor och agerar när något händer hjälper alla som behöver hjälp och det kan handla om vad som helst väldigt väldigt intressant! Och så åt vi alla tillsammans också som va kul och väldigt trevligt!

Innanförskap i de svenska fjällen

Loma, 22 är med CIDES ungdomsråd i Angered sedan ett halvår, hon brinner för att ungdomar ska ha det bra och få det som hon inte fått. Rådet är ett bra sätt att påverka politiskt och samla enskilda ungdomar i något meningsfullt.  Hon var en av deltagarna på CIDES skidresa till Åre.

Många unga i marginaliserade svenska förorter har hoppat av skolan, tappat förtroendet för det svenska samhället och hoppet för framtiden. Steget till ett kriminellt liv är kort. Loma försöker vara en bra förebild och motivera andra att ta vara på sina styrkor och använda dem gör att göra något positivt för sig själva och andra.

När hon fick erbjudande att åka med till Åre så ar det självklart att ta chansen.

-          Jag har velat åka skidor, vi skulle åka med skolan i högstadiet, men min kompis fick inte åka för sina föräldrar så då åkte inte jag heller. Jag var osäker eftersom att det var något nytt och ville ha henne med. Det här är andra gången jag har chansen att prova skidor, då ville jag inte sumpa den, även om det känns främmande för mig. Jag är född i Sverige men ingen i min familj eller bekantskap har någonsin åkt skidor. 

Lomas föräldrar kom till Sverige från Irak som politiska flyktingar för att familjen skulle få leva ett tryggt svenskkurdiskt liv. Det blev inte riktigt så. De har inte fått ta del av det som Loma ser som den svenska kulturen; att äta lördagsgodis, åka på skidresa, åka på musikfestival, campa, prova friluftsliv, äta middag tillsammans och berätta om sin dag, läsa böcker, att ha ett fritidsintresse som föräldrarna stöttar genom lämnar hämtar och hejar på matcherna.

-           Jag hade velat att de tog initiativet att visa oss mer av det som är bra med den svenska kulturen. I nioårsåldern började jag rida men fick sluta efter några månader på grund av det ryktades att man kunde förlora oskulden genom ridning. För mig är det svenskt att ha en sport eller ett fritidsintresse att hålla på med. Hade jag haft det så hade jag nog trott mer på mig själv och inte bara hängt på torget i Angered.

Loma vill att hennes barn ska få prova på många olika aktiviteter för att hitta sin grej, bland annat skidor. Hon vill att de inte är rädda att ta chansen när de får möjlighet att åka till fjällen med skolan eller åka med sina svenska kompisar om de vill.

-           Det känns som ett utanförskap att inte kunna åka skidor, inte ens veta vad Åre eller After ski är. Att det är en hel kultur, att det är så många personer som kommer hit för att åka skidor och umgås med familj och vänner och festa. Det är som svenska Spring break – en stor kulturgrej för svenskar.  

Nästa år vill Loma ta med sig sina släktingar och deras barn på skidsemester, de har sjal och har aldrig haft en tanke på att prova sporten, men hon tror att de skulle älska det. Kanske blir det inte just Åre, som ä ganska dyrt, men hon har sett att det går att bo billigt och ändå få en fin semester.

Av: Moa Stridde

Misshandeln i Kortedala

Rami Mourad, 22, bor precis vid Kortedala torg utanför Göteborg. Den plats där en 61-årig man blev grovt misshandlad av ett gäng ungdomar för två veckor sedan. Han var en av de 50 ungdomar som samlades på platsen i onsdags kväll för att visa sitt stöd för mannen och ta avstånd från våldet.

- Alla undrar hur någon kan ge sig på en 60-årig man, ”det hade lika gärna kunnat vara min pappa”, säger de. Det viktiga nu är att samlas mot våldet och för ett bättre samhälle, säger han.

Rami har bott större delen av sitt liv i Östra Göteborg, Bergsjön och Kortedala är som hans bakficka och han utbildar sig till fritidsledare för att kunna jobba med ungdomar i området. Han är klar i december men extrajobbar under tiden på gården han själv hängt på sedan sexårsåldern.

Eftersom att han känner igen sig i många av de unga som hamnat snett, och tror att det går att hjälpa dem, så vill han försöka ge dem det han fick för sent - hjälp att bryta destruktiva mönster.

- Jag fick hjälp sista året i gymnasiet, då hade det varit struligt i ganska många år. Det var kuratorn på skolan som lade tid på mig och som jag till slut litade på. Sedan gick jag en kamratledarutbildning som mina fritidsledare höll och fick hjälpa till att arrangera diskon och fotbollsturneringar.

Rami läste om misshandeln i tidningen och strax efter hörde en av hans kompisar av sig och berättade att hans lillebror blivit häktad. det visade sig senare att han var oskyldig.

Under tiden han satt i häkte drog vännerna igång en Facebookgrupp för att få honom friad. De har även genomfört en demonstration mot våldet där de tände ljus vid fontänen vid Kortedala torg för att stötta den 61-årige mannen. Det var 50 ungdomar som deltog.

- Vi hade hoppats att fler hade visat sitt stöd, nu var det bara ungdomar från området som deltog. Det är inte bara upp till politikerna och polisen att stoppa den här utvecklingen, det är vår plikt som medborgare att gå ihop och ta ställning mot våldet. Det är fegt att ge sig på en äldre man, men det är också fegt att stå bredvid och inte försöka stoppa misshandeln. Jag förstår att man är rädd, men man måste våga stå på sig och säga ifrån, säger Rami.

Det är mycket bråk i de Östra delarna i Göteborg, det är ungdomar i 15-årsåldern som slåss gäng mot gäng. De har inge förebilder och inget hopp om framtiden. De är svåra att nå fram till, Rami känner ofta att det han säger går in genom ena örat och ut genom det andra.

Rami är med i CIDES ungdomsråd i Bergsjön och har dragit med ett gäng unga killar från området. Han har märkt att ett bra sätt är att låta dem se att det finns andra möjjligheter, annat att se och göra.

- Många har aldrig varit utanför sitt område, mer än att de är i centrala Göteborg ibland. Om de kan få vara med i en positiv grupp och träffa och lyssna på nya människor och se andra platser så har jag märkt att det leder till en bra utveckling. De ser andra vägar. De behöver se och uppleva något nytt för att kunna bryta gamla mönster. Jag önskar att vi kunde ge flera den möjligheten, säger Rami.

Han berättar om projektet "Människan bakom uniformen" som låter ungdomar träffa poliser och brandmän och vara med i övningar och rollspel där de får prova att vara i de uniformerades kläder. Det gör att de får en större förståelse för polisens uppdrag och är ett bra sätt för dem att få perspektiv på sina fördomar och se att det finns bra poliser som vill dem väl.

- Många vill komma närmare politiker och polisen, för att kunna påverka, men vet inte hur man gör det. Många drömmer om att bli advokater, civilingenjörer, läkare eller fotbollsproffs men lika många känner att allt är kört för att de bor i Bergsjön.

Läs om ungdomarnas samling vid fontänen i Göteborgsposten >>

Och lite filmklipp...

Sätra/Bredäng möter Söderkulla i Åre – Dag 5

Första halvan av resan sover alla. Andra halvan av resan är alla vakna. Och rastlösa.

"Det är sååå tråkigt att resan är över och vi måste göra om det!"

Lite röster om resan:

Renas: ”Det som vart bra, är att man fått ut ungdomarna på nåt helt annat, en plats som är helt olik förorten i Stockholm och Malmö. När man tar ungdomarna till Åre så ser dom hur det är där och vad människor gör där och att de är snälla och att poliserna är vänliga mot alla. För i Åre verkar alla vara på samma sida, alla verkar hålla ihop. Alla verkar jämlika – den bilden får jag av Åre faktiskt. Och att poliserna snackar med ungdomarna och klär sig civilt för att ungdomarna inte ska se dom som ett hot så att de lär känna varandra – och det är en väldigt bra grej. När ungdomarna här får vara där och se detta, önskar de att det skulle vara likadant i Stockholm och Malmö. För där blir vi dåligt behandlade av polisen, där drar man alla över en kam och behandlar oss som kriminella.”

Hur kan vi få det så i Stockholm och Malmö?

”Politiker och poliser och alla som arbetar med ungdomar ska ställa högre krav på ungdomarna, inte tycka synd om dom utan ställa krav på dom. Många låter ungdomarna göra vad dom vill, den typen av ledarskap tror jag inte på. Så utbilda dom som arbetar med ungdomar så att dom kan vara bra förebilder och få ungdomarna på rätt väg.”

Lucy, ledare: ”Resan har varit bra, rolig och jag har sett en utveckling hos ungdomarna från passiva till aktiva och mer positiva mot slutet. Mer delaktiga.

Pamela: ”Först ville jag inte åka för jag var rädd, men sen blev jag så speedad att jag ville testa. Ulrika lärde mig. Hon lärde jättebra, man lyssnade för hon hade en förmåga att lära ut. Man ville lära sig då. Det var riktigt kul när jag väl kom in i det. Jag höll på att dö men det var ändå kul!”

Pamela berättar om resan och intervjuar sina vänner

I onsdags möttes alla i Fryshuset och tog bussen till Åre. Vi kom fram mellan 7-8 tiden på kvällen, så det vart en lång bussresa! Vi gjorde ett stopp i ca 45min vid McDonald’s. 
När vi kom fram till stugan vi bor i så tog alla sängplatser, vi åt middag. Vi tog det bara lugnt och umgicks för att alla var väldigt trötta efter bussresan.

På torsdagen var alla uppe tidigt och åt frukost. Alla var klara och taggade inför att åka skidor. Bussen åkte 8.30 från gården. Vi var igång hela dagen, ända fram till 16.30! Så vi var riktigt trötta efter den långa och roliga dagen! Det vart mycket skoj och skratt i backarna. 
Vi duschade, åt middag osv. Sen åkte vi till Åres ungdoms gård som heter Lokalen. Det var kul att få träffa ungdomarna här och se vad de gör på fritiden och hur de har de. Det var väldigt stor skillnad mellan Åres och Stockholm, Malmös ungdomsgårdar! I själva ungdomsgården har de en skateramp, en stor studsmatta och en massa andra saker som man kan göra olika aktiviteter med. Alla välkomnade oss och var glada över att vi var där och hälsade på. 
Ungefär klockan nio tog vi bussen tillbaka till stugan, och umgicks hela kvällen. Lagade mat tillsammans och tog det lugnt.

Nu är vi tillbaka här igen och alla åker skidor just nu, och vi ska göra det fram till klockan 16:00. Efter det ska vi hem till stugan, och fräscha upp oss. För att sedan åka till St. Olof och äta middag. När vi blir klara där ska vi till ungdomsgården igen och vara där ända fram till kl.23.00.

Namn: Samira Soudani

Ålder: 17år

Stad: Stockholm

Vad var bäst med resan till Åre?: Bussresorna!

Vad var sämst?: Att det var så kallt

Vad har du lärt dig?: Åka skidor

Hur var det att åka skidor? Kul, intressant

Namn: Bwar Amen

Ålder: 16år

Stad: Stockholm

Vad var bäst med resan till Åre?: Åka skidor och umgås

Vad var sämst?: Maten och att de vart för mycket regler

Vad har du lärt dig?: Jag har lärt mej att kunna skapa ny kontakt med människor.

Hur var det att åka skidor?: Det var de bästa som finns !

Namn: Roxana Aazami

Ålder: 17år

Stad: Stockholm

Vad var bäst med resan till Åre?: När jag och min kompis Nadia kom bort i skogen!

Vad var sämst?: Det var en för lite stuga tycker jag

Vad har du lärt dig?: Att samsas med andra människor och att hjälpas åt i backarna!

Hur var det att åka skidor?: Det var roligt, det var också kul att se mina vänner lära sej åka skidor sista dagen!

Sätra/Bredäng möter Söderkulla i Åre – Dag 4

Alireza från Malmö fyller 19år. Han väcks med sång och frukost på sängen.

Sedan är det sista dagen i backen. Vi fick lite sovmorgon och är i backen strax innan halv elva. Oj vilket skidstrul det började med. Alla tog fel skidor och det tog en evighet innan folk var i backen. Till nästa gång ska vi ha ett bättre system för märkning av utrustningen. Nu var det papperslappar som flög bort och nummer som glömdes bort.

Men solen sken och det hade kommit ett litet nytt snölager. Vi hängde i storgrupp fram till de grillade hamburgarna vid lunch. Sedan var det mot toppen som gällde. Ankarlift efter ankarlift. Vissa trillade av längs med färden men en grupp nådde till sist toppen. Utsikten var fantastisk. Solen fortsatte skina. Och när vi tillslut kom ner igen var klockan redan halv fem och det var dags att ta bussen tillbaka.

Älgstek och potatisgratäng stod på bordet i Brattlandsgården.

”Det var världsklass, det var Savoyklass!”

På fritidsgården drog Ozzy sin lifestory.

Alireza: ”Ozzys lifestory var väldigt speciellt att lyssna på. Vad folk får gå igenom, och ändå klarar sig - det är vackert.”

Pamela: ”Lära känna övningen var kul och det var väldigt intressant att lyssna på Ozzy, att höra hur det kan vara.

Innan vi åkte hem gick folk till ICA och fixade snacks till resan, några spelade biljard. Några spelade TP. Hemma i stugan ordnades överraskningsparty för Ali med tårta och påskägg.

Sätra/Bredäng möter Söderkulla i Åre – Dag 3

Idag är det många som är ömma efter gårdagens debut. Någons tumme är stukad och någons fötter vill inte alls vara med. För vissa blir dagen därför inte lika skidåkningsintensiv som gårdagen. För andra är det nu det börjar hända grejer. Tekniken förfinas. Första dagens konstanta v-formation av skidorna börjar så sakteligen rätas ut. Vi testar ankarliften som tar oss till Långsvängen. En lång blå linje som ger alla lite mindre vana skidåkare en laagom utmaning.

På kvällen äter vi middag på st Olofgården som tillhör svenska kyrkan. Där bjuds det på ”praktikantpasta”. Att servera gratis mat på fredagskvällar verkar vara ett lyckat koncept. Många olika människor – mest unga – är där och äter och umgås innan de går till Lokalen eller någon annanstans. Trevlig stämning med långbord där alla sitter med alla.

På fritidsgården har vi utbildning. Först en samarbetsövning och sedan diskussion i blandade grupper om vad som behöver göras i våra respektive områden för ungdomar.

Sätra/Bredäng möter Söderkulla i Åre – Dag 2

Kl.07.00 ringer klockan. Halv nio går bussen till backen. För Malmöungdomarna ska det bli första gången på ett par skidor. Sätra/Bredäng har åkt utanför Stockholm.

”Ska bli kul, detta är en ny upplevelse. Innan har många av oss bara åkt i Flottsbrobacken med skolan.”

Det har snöat under natten och vi ska tydligen vara glada att det inte var förra veckan vi var här. Lokalisarna Ulrika och Markus möter upp och kör lektioner med dom som vill.

Alireza: ”Det var otroligt. Kul att lära sig nåt nytt man aldrig gjort innan. Det kändes lite farligt när man kom till de höga backarna, men jag klarade det. Synd att jag lärde mig så bra sista dan annars hade jag åkt varenda minut.”

”Det var kul det var ny upplevelse men det var läskigt också.”

De flesta stannar i barnbacken hela förmiddagen. En liten klick beger sig längre upp på berget. Därför blir det lite splittrat men alla möts upp i värmestugan till lunch.

På kvällen åker vi in till Åre by och hänger en stund på fritidsgården. Studsmassa, skateboard, minicykel, pingis och biljard. Här träffar vi Åres Lugna Gatan som också kommer möta upp i backen imorgon.

Kathy och Aron håller i ett utbildningspass med fokus på samarbetsövningar och förhållningsregler. Problemet som diskuteras: Eftersom det är frukost kl.7 och en lång dag i backen och utbildningar på kvällarna måste folk få kunna sova kl.23. Det innebär att då måste det vara tyst. Men för dom som inte kan sova då och som känner att de vill sitta uppe och prata med varandra, vad ska de göra?

Alla fick komma med förslag på hur dessa två önskemål skulle kunna gå ihop. Lösningen blev att de som inte vill gå och lägga sig kl.23 får sitta i köket och prata. Men så tyst att de som sover i rummen jämte inte störs. Och det är bara en chans som gäller.

På hemvägen stannar vi till på ICA. Eftersom middagen var redan kl.17 är folk hungriga och chicken de la creme blir en succe i Brattlandsgårdsköket. De som vill hänger i köket. De som är trötta sover. Gårdagens problem finns inte längre. Alla är nöjda.

Sätra/Bredäng möter Söderkulla i Åre Dag 1

Ja då var det dags för andra skidomgången i Åre. Den här gången är det ungdomar från Malmö och Stockholm som sätter sig på bussen norrut.

Malmöfolket var på plats på Fryshuset halv 8. Nattåget hade inte bjudit på speciellt mycket sömn, men hade iaf gått helt enligt tidsplanen. En efter en trillade stockholmarna in och tjugo i elva vinkade Pedram och Camila av.

Från början sitter Stockholm bak och Malmö fram. När vi närmar oss Åre har folk blandat upp sig. Bra början för en ny

grupp att tillbringa sina första tio timmar tillsammans i en buss.

Filmutbudet är begränsat till Sin nombre, Precious och Black & Gold.

”Vad är det här, bara massa tragiska filmer” blev responsen.

Men hemska filmer väcker känslor. Känslor leder till diskussion. Precious allramest. Många blir väldigt berörda och vissa kan inte se klart.

”Alltså man fattar inte så sjukt det är. Att vissa kan ha det så. Vem ska man skylla på?”

Diskussionen svänger in på vad det är som gör att människor får ett bra liv eller inte.

”Nu börjar Sverige bli som USA, dom rika blir rikare och dom fattiga blir fattigare.”

”Problemet är att skolorna räcker inte till. Lärarna är för lata för att ta tag i problemet. Och lärarna är de viktigaste i skolan. Det var en bra lärare som räddade mig. När jag var liten var jag lite busig och så men han fick mig att börja tänka och att jag klarade skolan. Man märkte att han brydde sig. Han vågade ta tag i problemen och var hård. Och han kallade alltid på min mamma. Det hjälpte. Jag tror att det är viktigt att föräldrarna vet vad som händer i skolan och att dom känner sig delaktiga. Att de kommer dit och hälsar på några gånger per termin.”

Vid sju rullar vi in i Åre, fixar vår skidutrustning och äter en god middag på Brattlandsgården där vi ska bo. Sedan blir det kortspel, film och häng. För vissa större delen av natten. Något som gör att vissa inte kan sova och därmed har vi stött på vår först

a konflikt.