Jag träffa just mig själv, Jag insåg just att jag är den dummaste människan i världen! En människa som gång på gång låtit folk styra och ställa och leka med mina känslor när jag borde säga ifrån... Min Respekt till andra har fått mig att sjunka ner i marken och tappa det där lilla som finns kvar för mig själv.. Jag gör allt i min makt för att kunna vara en god vän, arbetskamrat, syskon, barn mm. Men vad fan gör du när du inser att ingen uppskattar dina fina handlingar, och när folk hela tiden vill ha cred från mig och då e jag helt plötsligt tvungen o ge alla mina fina ord för att dem ska veta hur bra dem är.
Jag har nu kommit till den punkten, att jag faktiskt blivit blåst så många gånger att det faktiskt får räcka, om det så krävs att jag skiter i min egna familj och lämnar allt bakom mig kan jag faktiskt göra det! Det finns inte någon som behöver någon egentligen, man kan skaffa en ny familj, då menar jag inte att man ska gifta sig eller vafan det nu än betyder för er. Men nya vänner, jobb, bostad, land etc...
Jag äcklas av att jag låter människor tro att dem kan bete sig hur dem vill mot mig. Som sagt, min snällhet är min dumhet! Skall jag nu förvandlas till en ond häxa, hell no... Jag ska bara välja ut vilka som ska få ta del av min goda sida.. Det är inte värt att bli ledsen över någon som egentligen kallar dig för syster, vän, kompis, bekant, dotter i onödan.. För när det väl kommer till kritan kommer dem inte stå där! Det finns alltid en baktanke.
To bad I just caught your thoughts..Förortens Blomma; Göteborg
Som jag alltid brukar säga...
If u shoot me in your dreams, you better wake up and apologize!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar